Jaha, hur var England. Jag som länge har velat åka till England, som alltid har haft en förkärlek till England, ett tag planerade jag att bli au pair i England. Jag kan meddela att det var Underbart! Det var jättevackert med alla pittoreska gamla byggnader, gator och pubar. Precis som det är i brittiska filmer. Förvirringen som uppstod när man skulle gå över gatan. Det stod faktiskt "Look left" och motsvarande framför varje övergångsställe. Och resesällskapet var jättebra! Vi hade jätteroligt. Vad gjorde vi då? Vad gör man i London som turist. Vi gjorde de där typiska turist grejerna som man ska göra. Gick på Madame Tussueds, åkte på London Eye, shoppade, gick på diverse museum, däribland Sherlock holmes var en av favoriterna. Det kändes lite annorlunda, jag har inte hört någon som gjort det tidigare, visste inte att det existerade. Det var en häftig känsla då museumet låg i en typisk brittisk lägenhet. Ni vet, dem där smala, smala radhusen med olika våningar. Men den absoluta höjdpunkten var The Phanton of the Opera! Ahhhhh! Helt underbart! Trodde inte jag skulle bli så rörd, njuta så mycket av en teater. Det går inte att sätta ord på hur bra det var. Det var så mäktigt. Orkestern var så grymt duktig, och för att inte tala om skådespelarna. Oj! Hur kan så mycket röst och kraft finnas hos sådana små och nätta människor?
Självklart gick vi även ut på puben och småpratade med lokalbefolkningen. Det blev en jättelyckad weekend och när jag tänker tillbaka på det så vill jag bara dit igen. Men det var så mycket folk! Jag höll på att bli galen på alla människor som man var tvungen att väja för på gatorna. Och gatu-stenarna! Dessa dagar blev väldigt intensiva och vi promenerade väldigt mycket. Vilket mina fötter tog stryk utav. Och före varje övergångsställe (det fanns väldigt många övergångsställen) var det särskilda stenar lagda, i form av små prickar kan man säga. Förmodligen för att "varna" synskadade om att nu kommer det ett övergångsställe. Och dem gjorde så fruktansvärt ont att gå på. Särskilt efter ett par dagar då mina fötter var mycket ömma, och att gå på dem, jag höll på att bli galen. Och service folket, dem i affärer, med undantag för restaurangerna, var inte särskilt trevliga. Nu förstår jag varför Mart tyckte att svenskar var så himla trevliga.
Men utöver det, helt underbart! Jag kan verkligen rekommendera London.
Självklart gick vi även ut på puben och småpratade med lokalbefolkningen. Det blev en jättelyckad weekend och när jag tänker tillbaka på det så vill jag bara dit igen. Men det var så mycket folk! Jag höll på att bli galen på alla människor som man var tvungen att väja för på gatorna. Och gatu-stenarna! Dessa dagar blev väldigt intensiva och vi promenerade väldigt mycket. Vilket mina fötter tog stryk utav. Och före varje övergångsställe (det fanns väldigt många övergångsställen) var det särskilda stenar lagda, i form av små prickar kan man säga. Förmodligen för att "varna" synskadade om att nu kommer det ett övergångsställe. Och dem gjorde så fruktansvärt ont att gå på. Särskilt efter ett par dagar då mina fötter var mycket ömma, och att gå på dem, jag höll på att bli galen. Och service folket, dem i affärer, med undantag för restaurangerna, var inte särskilt trevliga. Nu förstår jag varför Mart tyckte att svenskar var så himla trevliga.
Men utöver det, helt underbart! Jag kan verkligen rekommendera London.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar