lördag 2 april 2011

Att spränga en mina

Två dagar ute i fält är alldeles lagom. Man vaknar första natten, småfrusen och vill verkligen inte gå upp. Då är det skönt att tänka "bara en natt kvar"!
Men det är inte särskilt hemskt att vara ute i fält egentligen, speciellt inte när det varit så underbart väder som vi har haft. Solsken och inget regn/snöblask, vi hade väldigt tur. Det sämsta med fält-biten är patruller under nätterna. Eldposten i tältet är helt ok, man är vaken under en timme och passar elden mitt i natten, men man sitter åtminstone inne i värmen! Patrullerna är dubbelt så långa, och kalla. Sista natten fick jag lov att vakna 2.00 för att sedan kunna vila igen mellan 5-6:00 innan vi skulle upp.
Men vi fick i alla fall spränga av lite minor! Jag tycker själv att det låter hemskt, men det var kul! Mycket väntan och dötid dock. Det blev såna sjuka explosioner och jag fick verkligen förståelse för hur mycket skada en liten mina orsakar.

Nu spenderar jag min helg återigen i vakten. Och som vanligt får man underhålla sig bäst de går. Igår bläddrade jag igenom en Slitz tidning som ligger här, och jag måste säga att jag blev förvånad över hur korta artiklarna var. Men läsarna kanske tycker bäst om att bläddra.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar