En vecka i tält

Oj så slut jag var igår! Fyra dagar ute i fält sätter sina spår. Jag var alldeles groggy och kunde inte riktigt tänka klart. Under hela gårdagen kände jag mig trött och sliten, och det värker i hela kroppen. Läppar och näsa är torra och förstörda av den bitande kylan, men efter att nyss fått lite mat i sig känns det lite bättre, fortfarande trött och lite vimmelkantig, men bättre.

Men jag måste säga att fältveckan var kul. Vi var hela plutonen samlade (för en gångs skull) och vi skulle träna på plutonsskjutningar.
Vem väljer frivilligt att bo ute i tält, i -20grader och äta frystorkad mat tre gånger om dagen? Det är inte jättekul kan jag säga, men bortsett från det var övningarna roliga! Det var tungt och jobbigt, jag frös nästan hela tiden och jag var hungrig. Men kul! När vi åkte ut efter lunchen i måndags började vi med att resa förläggningen. Därefter blev det kvällstjänst i form av uppvärmning inför nästkommande dag. Måndagen var väl egentligen den dagen som gick fortast. Tisdagen var väl den dagen som blev värst, rent psykiskt. Övningarna var fortfarande roliga och givande, men tanken på att vi hade två nätter och en dag kvar ute i kylan var nedslående. När tisdagskvällen kom ville jag mest åka tillbaka till Enköping.
Men på onsdagen började vi med riktiga genomföranden som tog 1,5h! Vi skulle framrycka, vi fick sammanstöt och vi rörde oss framåt i terrängen. Utöver min AK5 Ceasar bar jag på ett oladdat pansarskott under hela genomförandet. Att resa sig upp från knästående, eller ännu värre liggande, är jobbigt med det otympliga vapnet på ryggen. Och att springa över ett öppet fält med djup snö var ännu jobbigare. Men när övningen senare avbröts kände jag verkligen, nej, jag vill fortsätta. Även fast det var jobbigt.

På torsdagen skulle vi dra oss tillbaka efter sammanstöt. Då fanns det verkligen ingen kraft eller ork kvar, så oj vad jobbiga de där fyra genomförandena var. Men då la befälen till lite extra effekter, t.ex. att en av oss blev skadade. Då skulle vi dra tillbaka den skadade till återsamlingsplatsen, det var jobbigt. Särskilt när vi skulle dra honom genom djup snö. Men det hände lite mer, man fick improvisera lite, tänka själv. Det var riktigt roligt. Det kändes mer realistiskt.

Så jo, de där fyra dagarna ute i fält har varit roliga. Särskilt nu i efterhand! Men då ska jag tillägga att det är jätteskönt att nästa fältvecka inte blir förrän vecka 13.