Jag har kommit på mig själv med att söka mig till bakgrunden när jag kollar på ett fotografi. Det som finns bakom det tilltänkta motivet. Först kollar jag ju på motivet på bilden, det första jag ser. Men jag gillar att låta blicken fortsätta, helst så djupt in som det går i bilden. Som en liten dragning. Ofta gillar jag det mer än själva motivet. Får mig att tänka på Amelie i "Amelie from Montmartre", när hon går på torget och stannar för att köra ner fingrarna i en fröpåse.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar