Så gott som slut

Göteborgsvarvet gick jättebra! Mot all förmodan måste jag säga. Innan vi började springa var jag fast besluten om att jag ville ta mig runt, men insåg då hur långt 21km är. Så ja, jag var nöjd så länge jag kom i mål. Och jag var även rätt övertygad om att jag skulle få gå en bit. Men nej då! Jag sprang hela loppet, utan att varken stanna eller gå. Så vem säger att man inte kan trappa upp från 5km till 21km ;)
Jag kom i mål på 2h 24min. Eftersom jag inte har nått innan att jämföra med så var det viktigaste att jag faktiskt sprang. Jag är jättenöjd. Det var riktigt kul! Jag som annars hatar att springa. Det var väldigt speciellt, en häftig känsla att springa runt i Göteborg, gatorna var fulla av människor som stod och hejade på. Musikanter och orkestrar stod längst vägarna och spelade. Jag vill helt klart göra om det nästa år, så att jag kan förbättra min tid. Men då ska jag träna inför det!

Nu har dessa tre veckor gått, tre veckor som jag skulle vara på regementet. Nu är jag hemma på min sista permission. Slutskjutningen och slutövningen är slut. Igår lämnade vi in pistolerna och nu påbörjas två veckors vård av all materiel. Allt ska lämnas in. Vi kommer aldrig mer få genomföra en övning, det är helt enkelt slut nu. Jag klarade lumpen, oj. Det känns jättekonstigt, detta som vi gjort i snart elva månader nu. Att det bara ska ta slut och att vi ska återgå till det vanliga. (Eller det vanliga vet jag inte riktigt vad det är, eftersom det varken innebär skola eller att skjuta). Som sagt känns det konstigt, sorgligt men också skönt? Jo, lite skönt. Mest för att jag är trött på att bo med 40 andra i samma byggnad. Men så kommer jag återvända i höst, och det kommer bli ännu roligare och ännu spännande! Men först en hel sommars ledighet, eller arbetslöshet. Men som sagt, att inte springa runt i skogen längre känns jättekonstigt. Och jag har nog inte riktigt fattat ännu att det faktiskt är slut.

Göteborgsvarvet

Snart snart bär det av mot Göteborg! Vi gick av vakten vid 8.30 på morgonen, uppställningen sker 12.30. Så nu väntar jag mest på att kunna gå och äta och sedan, ja, tills de blir uppställning. Därefter ska det väl gå fort att packa in vår packning och oss själva i bilarna. Den här helgen blir helt civil, det känns jättekonstigt att inte ha uniform på sig, men också skönt.

Jag har egentligen inget mer att säga, imorgon startar vi 15:40 på startlinjen, 21km. Jag håller fast vid att det kommer bli spännande. Men nu ångrar jag verkligen att jag inte har tränat mer!

Slutskjutningen

Har varit i Enköping i en vecka, ute i fält bestämt. Fem dygn, i tält, med isomat och massa roliga skjutningar! Det har varit riktigt kul, vädret har varit väldigt växlande från solsken till fallande regn. Dessa fem dygn har gått förvånadsvärt fort. Det har varit underbart skönt att varit ute så pass mycket i den gröna skogen, och jag har varken känt mig särskilt trött, less, ovårdad eller hungrig. Det har varit en lyckad fältvecka, och jag har verkligen börjat uppskatta detta uteliv! Lite sorgligt måste jag medge att det var sista gången som vi sköt skarpt. Nästa skjutning blir på slutövningen, med lös ammunition. Jag kan fortfarande inte fatta att det snart är slut, detta som vi gjort i 10 månader nu.

Resten av plutonen har åkt hem, permission innan Göteborgsvarvet i helgen, men inte jag. Nej då, jag sitter i vakten, som jag trodde jag hade gjort för sista gången. Men jag kan uppriktigt säga att det inte gör någonting!

Ute i solen

Sitter nu ute på verandan med P3 i högtalarna och en uppäten talrik med tacos. Det känns så otroligt att man kan sitta ute, i nästan ingenting, redan i början av maj. Bara det är vindstilla så kan man tro att vi är inne mitt i sommaren! Het underbart helt enkelt. Resten av dagen får se ut såhär, med ingenting ute i solen. Med en bok i handen innan det är dags att åka tillbaka till LedR.
Ska nog avnjuta denna eftermiddag med lite glass.

En resa till solen

Slog på datorn så fort jag vaknade för att kolla på olika resmål. Har blivit så himla sugen på Barcelona, så dit vill jag resa i sommar. Har hört att det ska vara en fantastisk stad som har allt! Blev inte mindre sugen när jag såg alla underbara bilder därifrån, det vore inte fel helt enkelt.

Början på ett slut

Det är skönt att vara hemma igen, enda fram till måndag kväll. Det är mycket som händer nu. Det börjar närma sig slutet, det är både spännande och skrämmande. Mest spännande. Inte för att lumpen tiden ska ta slut, utan mer för vad som kommer ske efter detta.
Den här helgen ska jag bara ta det lugnt, vi hade ännu en veckas strid mot LSS i veckan. Mycket kul och det gick mycket bra. Så denna helg får bjuda på god mat, mycket sömn, lite löpning och.. ja, ingenting. Nästa gång jag kommer hem blir om över tre veckor, det blir då min sista permission. Till dess har vi hunnit med slutskjutning, Göteborgsvarvet och slutövningen. Sedan återstår bara två veckors vård. Och sen har dessa elva månader gått.
Jag säger då det att det har varit en väldig upplevelse. Jag kunde aldrig tänka mig att jag skulle uppleva nått i den här stilen, och jag skulle aldrig göra om mitt val med att göra lumpen. Och nej, jag är absolut inte redo att lämna det.

Första maj

Tänk att det redan är första maj! Så fort det har gått, dessa fyra månader 2011 har bjudit på. Det skulle kunna vara synd eller skrämmande, men jag tycker det är rätt skönt. Att det går fort. Jag längtar till sommaren, så från och med juni månad kan tempot gärna trappas ner. Men det går ju alltid fort såhär års, till hösten börjar året kännas långt.
Gårdagen var trevlig, förutom att jag somnade alldeles för tidigt. Fast det gör jag alltid nu för tiden. Det var ett tag sen som jag satt uppe till 1.00. På inte ta om till 4.00! Vilket slöseri på sömn.

Hur som helst sitter jag och drömmer mig halvt bort till Barcelona, hade inte det varit härligt!